Nu är vi inne på upploppet av årets julölstest. I ena ringhörnan har vi klassiska Falcon Julöl mot den något nyare Nils Oscar Julöl i andra ringhörnan.

Falcon Julöl och Nils Oscar Julöl

Falcons julöl är precis det jag förknippar med gammal klassisk julöl, mörk, inte bitter, inte direkt söt, inte besk, bara lagom… lättdrucken är den, men lite trÃ¥kig, den fungera dock bra. Nils Oscars Julöl är förvÃ¥nansvärt lik Falcons i smaken, jag hittar dock lite mer karaktär, lite mera spets i Nils Oscars öl. Den har dock även ett litet, litet inslag av spritig karaktär i sig. I övrigt ligger den nära Falcon men ett snäpp över ändÃ¥, lättdrucken, klassisk julölssmak.

Om man dÃ¥ summerar alla deltester, vad kom jag fram till??? Jo, den julöl jag föredrar att dricka till julmaten är tveklöst St. Peters ”Winter ale” eller Nils Oscars ”Kalasjulöl”. Efter julmaten sätter jag mig helst i fÃ¥töljen med en St. Eriks ”God Jul”. Nu Ã¥testÃ¥r bara att välja julsnaps…

När jag ändå är inne på provningar så slår jag emellan med en choklad!! Det är en 70% med ursprung från Cuba ochtillverkad av Emils Gustavs choklad i samarbete med Estebans.

Esteban’s Artisan choclate – selected origin, Cuba cocoa 70%

Det här är en riktigt god choklad, kakan är tunn och knäcker härligt i munnen. Smaken är mycket god och passar bra ihop med en fin cognac. Eftersmaken kan jag tycka är nÃ¥got för kort och den blommar inte riktigt ut i smakpaletten sÃ¥ som de bästa sorterna jag provat, men den ligger i skiktet precis under…
Passa pÃ¥ och kolla in min gamla chokladprovarsida –> http://www.reecoy.com/choklad/

Ölprovningen fortsätter sakta men säkert. Denna gång är det två danska öl som testats, gemensamt för dessa är att flaskorna är lite större Jacobsen från Carlsberg rymmer 75 centiliter och Midtfyns rymmer en halvliter.

Jacobsens Golden naked christmas ale från Carlsberg samt Midtfyns bryghus Jule stout

Jacobsens har en bäska som jag tycker tar överhanden, lägg därtill en lätt spritsmak, ungefär som om någon blandat i Gammeldansk, så har ni min smakupplevelse. Av de 75 centilitrarna kunde jag hoppa över 60 stycken, tyvärr. Midtfyns Jule stout faller mig mera på läppen, balansen mellan sötma och beska liknar mycket det som jag förknippar med julöl. Märkligt nog hittar jag, även här, ett drag av något som kan liknas vid att någon haft i en skvätt Gammeldansk. Är det inbillning eller har man överproducerat Gammeldansk???

Då var det dags för fjärde testomgången av julöl. Jag inskränker denna omgång till två sorter.

Nynäshamns ångbryggeris Midvinterbrygd och Oppigårds winter ale

Mysingen midvinterbrygd kommer från Nynäshamns ångbryggeri. Detta är ett bryggeri som jag tycker håller hög kvalité och presenterar goda brygder oftast. Denna gång är inget undantag, balansen mellan humle, beska och sötma tycker jag är bra, det enda som jag kan slå ned på är att eftersmaken ärför kort i mitt tycke. Oppigårds Winter ale har lite för hög beska i mitt tycke. Dock tycker jag rent generellt att Oppigårds drycker håller en något för hög beska.

Det blir eventuellt ytterligare en testning av julöl, eftersom systemet släpper en ny omgÃ¥ng nu i början av december, vi fÃ¥r sevad som dyker upp pÃ¥ det lokala systemets hyllor. Hittills sÃ¥ är favoriterna St. Peters winter ale alternativt Nils Oscar Kalasjulöl till julmaten. Efter julmaten korkar jag helst upp St. Eriks ”God Jul”.

Då var det dags för del tre av den spännande julölstesten. Denn gång var det dessa tre julölen som provades:

Jämtlands julöl, Wisby bryggeri Julbrygd samt Åbro sigill ekologiskt julöl

Jämtlands julöl är så nära min bild av den klassiska juölen som man kan komma. Dock tycker jag att det finns en obalans mellan sötman och beskan som jag inte riktigt tycker att den rimmar hela vägen till jul för mig. Eftersmaken är fin men det väger inte riktigt upp balansproblemet.
Wisby bryggeris julbrygd har i år inte riktigt samma beska som i fjol vilket gör att jag gillar det mycket mer i år. Balansen är mycket bra, tyvärr är eftersmaken ganske kort och försvinner snabbt. Jag hade velat att smaken låg kvar lite längre.
Åbro sigill ekologiskt julöl liknar förbluffande mycket wisbys julbrygd. Sötman är lite mer utpräglad, annars smakar den ganska lika som Wisbys julbrygd. Den korta eftersmak utgör ett problem även här för mig.

Då stod nästa trio på rad för att testas.

Falcons Tipp Tapp, Eriksberg och Nils Oscar Kalasjulöl

Först ut var Falcons Tipp Tapp. En förhållandevis söt öl och inte så mycket kropp. Den lämnade en del övrigt att önska. Nummer två i provningen var Nils Oscars Kalasjulöl, här har vi en kraftfull öl med precis lagom sötma, i mitt tycke. Den hamnar jämnsides med St Peters Winter ale hittills. Den tredje ölen för dagen var Eriksbergs. Den föll mig inte alls på läppen, för mycket beska och ett lätt inslag av rökighet, något som jag inte förknippar med julöl.

Jisses vad tiden rinner iväg. Knappt har man slukat sista tuggan av Gustaf Adolf-bakelsen innan julölen stÃ¥r pÃ¥ bolagets hyllor och pockar pÃ¥ uppmärksamhet…
Jag har köpt in de jag tycker är intressant och börjar med att provsmaka tre julöl, närmare bestämt dessa:

St Eriks ”God Jul”, St Peter’s Winter Ale och Sleepy bulldog winter ale

Dt här är tre väldigt olika öl, Sleepy är lite blaskig i mitt tycke, men det har en syrlighet som jag gillar. St Peter’s har lite merakropp, mindre syrlighet och en viss sötma. Till skillnad frÃ¥n den tredje ölen, St Eirks, sÃ¥ saknar de tvÃ¥ förstnämnda helt ett rökigt inslag men det kompenserar St Eriks med. Det är ett kraftfullt karaktäristitiskt öl med mycket pondus. Det gillar jag, men Ã¥ andra sidan är jag sÃ¥ld pÃ¥ nästan allt Jessica Heidrich gör, utan tvekan är hon Sveriges vassaste ölmakare just nu. Dock mÃ¥ste jag säga (skriva) att till julbordet föredrar jag St Peter’s öl, inte bara för att det är frÃ¥n Suffolk, utan ocksÃ¥ för att det tror jag komplementerar julbordet pÃ¥ bästa sätt. Sleepy blir för tamt och blaskigt och St Erik för kraftfullt.

Det händer saker på graffitiväggen också

kolla in www.visbygraffiti.se för fler bilder…

Nu blir det obeslöjad reklam för en av de lokala tidningarna pÃ¥ ön, Gotlands Tidningar, allmänt kallad GT här pÃ¥ ön (alltsÃ¥ inte GöteborgsTidningen). Fast egentligen är det väl TT Spektra och Dan Strandqvist som skall hyllas till skyarna… Jaha, tänker du… vad har nu hänt?? Jo, äntligen är det nÃ¥gon som insett storheten i Raggmunken och dess eleganta finnes i all sin enkelhet… Raggmunken kan vara festmat likväl som en given lunch en tisdag, eller möjligen onsdag… Läs avsnittet om Raggmunk här nedanför…

Så nu vet ni vad ni skall bjuda på vid nästa fest!!

Det märks att sommarsäsongen börjar lida mot sitt slut här i Visby. Vi var ett gäng som skulle träffas pÃ¥ O’Learys i Visby för att ta nÃ¥gra öl och nÃ¥gra skulle äta lite. När jag kom fram till baren för att beställa öl stod bartendern och Ã¥t, jag inväntade att han skulle svälja ner den tugga han hade innan jag skulle tala om vad jag ville ha. Bartendern tittade inte pÃ¥ mig överhuvudtaget (trots att jag stod tvÃ¥ meter frÃ¥n honom) utan han tog lugnt en ny tugga innan han tittade pÃ¥ mig och undrade vad jag ville. Jag talade om att jag ville ha en öl, han frÃ¥gade igen vad jag ville ha… han hade inte hört eftersom musiken var sÃ¥ hög i baren, till slut förstod han att jag ville ha en öl. Jag frÃ¥gade om jag kunde beställa mat av honom, men han hänvisade till servitriserna pÃ¥ golvet. Dessa servitriser var inte lätt att upptäcka eftersom dom var klädda i jeans och en t-shirt med en diskret logga för ett ölmärke, men jag haffade en tjej som gick med menyer och undrade om jag fick beställa mat av henne, hon svarade ”ett ögonblick”. Jag sa dÃ¥ att jag sitter där och pekade pÃ¥ en plats tre-fyra meter bort. Vi satt där i tvÃ¥ och en halv timme utan att nÃ¥gon brydde sig. Ett annat par lyckades beställa men orkade inte vänta utan gick innan maten kom…

Det är trist att krogarna inte kan hÃ¥lla en okej standard, det är extra trist att en Ã¥retrunt krog spm O’Learys inte klarar att hÃ¥lla en jämn servicenivÃ¥.

En mässa med inriktning pÃ¥ den industriella sidan är pÃ¥ gÃ¥ng. Det skall bli intressant att se om de tar upp den mörka sidan inom matindustrin som varit sÃ¥ vitt omdebatterad här i Sverige tack vare boken ”Den hemlige kocken”.