Nu har lugnet lagt sig över Almedalen igen, borta är politikerna, lobbyister, supporters. Redan innan veckan drog igÃ¥ng bestämde jag mig för att koncentrera mig pÃ¥ själva talen, kringarrangemang och de tvÃ¥ alternativa veckorna fÃ¥stÃ¥ i skymundan. Anledningen var att jag ville själv forma en bild av vad som sades och vilka utspel som gjordes, det enda jag känner sÃ¥ här efterÃ¥t är att After Speechen skulle varit kul att kolla in. Men eftersom fler tyckte det var det svÃ¥rt att lyssna pÃ¥ hela talet och sedan hinnan bort till ingÃ¥ngen innan det var fullt. Här skulle ett ”bloggleg” med ”press-status” varit pÃ¥ sin plats, ett gratistips till arrangörerna till nästa Ã¥r.

När man skall bedöma talen måste man särbehandla Folkpartiet och Centerpartiet som helt ändrade program och tal på grund av attentaten. Största överraskningen för mig var Folkpartiets Lars Leijonborg som höll ett engagerat tal nästan helt utan manus. Fredrik Reinfeldt gjorde vad som förväntades, höll bra och välformulerat tal, även om jag fick känslan av att ha hört det förut. Samma sak med Maud Olofssons drömsekvens, den tycker jag att jag hört förut. Över huvud taget var det relativt tunt med nya utspel, mycket av det som sas har förts fram i tidigare debatter. En positiv sak, som antagligen är en konsekvens av alliansen, var att den direkt pajkastningen mot andra partier kraftigt tonats ner. Inom alliansen hördes inga onda ord om varandra, och inom S+MP+V var det relativt lugnt. De stora utfallen skedde istället åt respektive block. Annars var alla överens om att det krävs förändringar i Sverige, det är bara vilka och hur dessa skall genomföras som de inte är överens om.

Organisationsmässigt fÃ¥r jag nog utse Moderaterna till vinnare, de sÃ¥g till att varenda Ã¥hörare hade minst en flagga i handen som det stog ”Vi älskar Sverige!” pÃ¥. Däremot fanns deras M-logga inte pÃ¥ flaggan, ett smart drag eller dumt? Jag tycker det var smart och helt i linje med den nya inriktningen. Generösast var Centerpartiet som gav bort en kasse med diverse broschyrer och en flaska vatten. För övrigt var IOGT-NTO pÃ¥ plats varje dag och delade ut vattenflaskor med budskapet ”Sänk inte alkoholskatten!”.

Mediebevakningen har varit ganska hög här, jag har inte följt resultatet i TV och radio speciellt noga, men det verkar som att Politikerveckan fått rätt gott om tid och utrymme. Här i Visby har två publikationer utgetts dagligen, dels Almegatidningen som skrivit lite om politiken och händelserna runt omkring här, och dels Observers nyhetsbrev som återgett vad media rapporterat (pdf:er finns av bägge publikationerna). Det har även funnits en alternativ hemsida till den kommunala. Den alternativa hemsidan verkar ha gått på halvfart, jag vet inte riktigt vad som är syftet med den, om man har bäst utbyte innan man kommer till Gotland eller under tiden man är här. Å andra sidan är det två privatpersoner som har satt upp den så man får väl inte vara allt för hård i kritiken.

Roligast var nog debattboxningen som riksteatern arrangerade, i matchen mellan Mauricio Rojas (fp) Ardalan Shekarabi (ssu) debatterade de om huruvida Sverige är rasistiskt? Rojas som ansåg att så är fallet lyckades med verbala käftsmällar tränga upp en stum Shekarabi i en ringhörna och hade uppenbara problem att ta sig ur situationen. Rojas vann också den matchen.

Detta tar jag med mig frÃ¥n Ã¥rets Almedalsvecka, debattboxningen, presentationen av Vänsterns talare Lars Werner…Lars Ohly menar jag, Lars Leijonborgs engagerade tal, kommentaren efter Maud Olofssons tal “drömma gÃ¥r ju men man skall genomföra det också”. Alla artister som var där… Göran Ringbom, Cecilia Wennersten (som sjöng ”Det Vackraste” pÃ¥ knä framför Peter Eriksson), Pugh Rogefelt, Novaks Ark, Jessica Folker, Afrodisiaks tunga och samstämmiga sÃ¥ng/rap och PL13:ons rappande morfar. Moderaterna hade inga artister utan körde svenska melodier frÃ¥n cd-skiva i bästa Pripps BlÃ¥-anda, lite kul men trist pÃ¥ samma gÃ¥ng. Folkpartiet ställde in sin artist och Novaks Ark spelade lÃ¥tar med brittiska artister istället. En annan sak jag tar med mig är alla lappar som stacks i handen pÃ¥ en, helt otroligt vilka resurser som har lagts ned, samtidigt var det väl bara Kulturpartiet som riktigt stack ut ur mängden. Sist men inte minst bloggpaneldebatten och vädret!!

Många har sagt att nästa år kommer alla partiledare/språkrör att vara här, även Göran Persson. Jag tror inte att han dyker upp då heller, vi får se vem som får rätt!!

Sist ut i politikerveckans talarstol var Vänsterpartiet med Lars Ohly som talare. Men det höll på att bli en knallsensation för presentatören sa först Lars Werner! Ohly skojade till det med att medge att han blivit något rundare men att han skulle blivit så rund så att man förväxlade honom med Werner hoppades han inte att han blivit. Precis som politiker och lobbyister hade de flesta åkt hem, eller också hade annat för sig, publiken nådde runt 150 personer. Ohlys tal var ganska precist 30 minuter långt. Temperaturen var något högre än igår, och solen sken som vanligt.

Förtalare var Tove Fraurud från vänsterns ungdomsförbund, hon gick hårt åt Moderaterna och Reinfeldt. Därefter berättade hon om de kurser i feminisiskt självförsvar som de anordnat för att ingjuta en trygghetskänsla i unga tjejer så att de vågar gå ut på kvällar och nätter.

Lars Ohly inledde med att tatla om terrorismen. Han pekade på att Folkpartiet nu var det minst liberala partiet eftersom de vill bugga, övervaka och kontrollera epost i jakten på terrorismen. Ohly menade att demokrati inte kan försvaras med inskränkningar. Demokratin måste försvaras och utvecklas.

Ohly fortsatte med en attack på borgerligheten och deras skattesänkningar som gynnar de rika. I moderaternas värld skall folk som är sjuka eller arbetslösa leva på 65% av lönen, detta drabbar de redan fattiga hårdas. Reinfeldt vill jaga dom med blåslampa. Den politiken leder till ökad utslagning och ökad könsmaktsdelning, fortsatte Ohly.

En direktörslön motsvarade 18 arbetares löner på 80-talet, idag motsvarar en direktörslön 54 arbetares löner. Det är fel politik att införa subventionerade hushållsnära tjänster. En bättre lösning enligt Ohly är att förkorta arbetstiden. Ohly fortsatte, vi tänker inte backa för en politik som stödjer männens överordning! Skillnaden mellan män och kvinnor måste upphöra!

Därefter avhandlade Ohly i snabb takt miljön, bostadspolitiken, EU och flyktningpolitiken. I miljöfrågan han ansåg att vi måste stimulera utvecklingen av grön (miljövänlig) teknik och bryta den nuvarande utvecklingen. Bostäderna är för dyra idag, det måste finnas fler hyresrätter för de som inte har råd att köpa egna bostäder. Det står till och med i en FN-stadga att var och en har rätt till en bostad. När det gäller EU känner många att hotet mot demokratin kommer just därifrån. Vänsterpartiet säger nej till en superstat. Sista punkten i den här delen av talet ägnades åt flyktingpolitiken. Ohly började med att konstatera att regeringen har fällts för brott mot de mänskliga rättigheterna. Låt oss istället skapa en politik med de mänskliga rättigheterna som grund.

Avslutningsvis intygade Lars Ohly att vi skall granska och avslöja borgarnas politik. Vi vill inte leva i ett samhälle där klassindelningen ökar. Låt oss istället skapa ett jämställt samhälle som är öppet och demokratiskt avslutade Ohly.

Jag tycker att det var ganska bra flyt i talet, även om vissa partier avhandlades väldigt snabbt. Talet hade dock en tydlig struktur och avslutades med ett antal slagord som även sammanfattade hela talet. All kritik var riktad mot Moderaterna eller alliansen, det var också deras förslag som ifrågasattes av Ohly. Talet innehöll ingen direkt kritik mot Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, däremot kan man ju tolka vissa uttalanden om den nuvarande situationen i Sverige som kritik mot regeringen. Innehållsmässigt kan jag väl tycka att det låter bra med förkortad arbetstid och bibehållna bidragsnivåer, samtidigt som lönenivåerna minskar både mellan toppskiktet och arbetarna såväl som mellan könen. Men jag hade gärna hört något om hur det är tänkt att detta skall finansieras, eller så missade jag helt den biten i talet.

Idag var det Centerpartiets tur att inta Almedalen. Även de hade förändrat programmet och talet till föjld av händelserna i London. Publikanströmninging var inte sÃ¥ kraftig, lite drygt 300 personer enligt min amatörmässiga uppfattning. Som tur var har det äntligen blivit lite kyligare tack var en mycket lätt nordlig bris som pressade ner temperaturen till 22-24 grader. Maud Olofssons tal var ungefär 30 minuter lÃ¥ngt, men först ut var gotlandssonen Lars Thomsson. Han ägnade först en tanke Ã¥t det som hänt i London och läste upp en hälsning ”frÃ¥n en ö till en annan”. Därefter sa han att han tänkte säga det som planerat redan innan terrordÃ¥det eftersom det vore att spela med terroristerna att ändra sig efter händelserna. Thomsson talade om Gotlands utveckling och drog en parallell mellan färjetrafikens hastighet och utvecklingshastigheten pÃ¥ Gotland. Ju snabbare färja vi fÃ¥tt desto snabbare utveckling har vi fÃ¥tt pÃ¥ ön, konstaterade han. Just nu upphandlas trafiken för en ny period och ansökningsunderlaget gör det möjligt att sätta in lÃ¥ngsammare färjor, vilket är ett orosmoment för oss gotlänningar. Avslutningen blev i form av ett kampupprop ”Rör inte vÃ¥r snabbfärja!!”.

När så Maud Olofsson började tala utgick hon från terrorattackerna och hade en filosofisk utläggning kring de drabbade och hur deras förutsättningar har förändrats i ett enda slag. Hon fortsatte med att konstatera att terrorismen kan inte besegras med det slutna samhällets metoder, exempelvis genom kontroller och hemliga möten. Istället skall man steg för steg rycka undan grogrunden för terrorismen. Olofsson fortsatte sedan med att attentaten i London var extra barbariska eftersom G8-mötet skulle hjälpade fattiga länderna. Det är inte de fattigas fel att de är fattiga, och det är inte de outbildades fel att de är outbildade. Detta är en uppgift för en ny regering att ändra på, sa Olofsson.

Den könshandel och knarkförsäljning som sker ger ofta pengar till Al-Qaida och mÃ¥ste därför hindras. Olofsson konstaterade ”Vi kommer aalltid att segra över fanatism och extremism!” Därefter gick talet över till att behandla FN och dess funktion. Hon förklarade att vetorätten i säkerhetsrÃ¥det är ett problem, att arbetet i organisationen skall bygga pÃ¥ diplomati, förhandlingar och samarbete. Vidare konstaterade hon att FN stÃ¥r och faller med medlemstaterna, här mÃ¥ste USA in i arbetet igen.

Efter detta gled talet kort in pÃ¥ EU, vi skall bejaka gemensamt beslutstagande i EU anser Olofsson. Det finns ett behov av värdediskussion fortsatte hon. Nu gled talet in i ett parti som Maud Olofsson kallade ”Drömmen om vad Sverige skulle kunna vara”. I detta parti mÃ¥lade Olofsson upp en bild av hur hon ville att Sverige skulle se ut. Det innefattade bland annat ett tryggare och öppnare samhälle. Möjligheten för varje medborgare att själv välja vilken förskola eller vilket daghem man vill ha sina barn i. Möjligheten för vÃ¥rdtagare att välja var och när vÃ¥rden skall ske. Samt att kunna välja vilken skola barnen skall gÃ¥ i. Detta kallade Olofsson ”köksbordsdemokrati”, och syftade pÃ¥ att var och en själv vet bäst vad man har behov av, det skall inte bestämmas av nÃ¥gon annan. Man skall inte vara fri frÃ¥n ansvar, det är fint att ta ansvar, fortsatte hon.

Härefter fortsatte Olofsson helt kort med att drömma om att företagare skall få lyckas, det skall vara okej att tjäna pengar (ett klart slag mot jantelagen). Vi skall kunna känna trygghet både i Sverige och utomlands. Den som kränker skall dömmas och den kränkta skall få upprättelse. Olofsson fortsatte sin dröm med att Sverige skulle vara en ledstjärna när det gäller miljövård.

Därefter vände sig Maud Olofsson mot de demonstranter som i stort settt dagligen funnits i anslutning till talen och demonstrerat för flyktingamnesti och tackade dessa för att hjälpa till i arbetet. Olofsson sammanfattade sin dröm om att detta skulle vara ett tryggare, grönare och företagsammare Sverige, som ocksÃ¥ skulle vara mer öppet än idag. Hon avslutade detta parti med frasen ”Ett Sverige som kan bättre”.

Sista punkten i talet behandlade alliansen, vi berättar vad vi vill innan väljarna skall lägga sin röst. Nästa september skall vi stå och längta efter att få springa till valurnorna och lägga rösten.

PÃ¥ det hela taget tycker jag att det var ett ganska bra tal. Jag har dock vissa betänkligheter inför hennes dröm, det ordvalet är lite olyckligt. Jag hörde direkt efter talet nÃ¥gra som kommenterade med orden ”drömma gÃ¥r ju men man skall genomföra det ocksÃ¥”. Förutom denna koppling kan man dra paralleller med Martin Luther King:s legendariska ”I have a dream”-tal, vilket skulle vara olyckligt eftersom Olofssons tal varken ideologiskt eller retoriskt nÃ¥r i närheten av dessa höjder.

InnehÃ¥llsmässigt fick jag en känsla av att företagaren fick en väldigt framträdande plats, en känsla som jag trodde skulle komma under Moderaternas tal inte Centern. Detta kan bero pÃ¥ att alla lantbrukare driver egna rörelser och att Centern fortfarande vill markera att den gamla profilen finns kvar vid sidan av ett nyare ”grönare” Centerparti. I övrigt lÃ¥g budskapen ganska nära de övriga i alliansen tycker jag, om man ser det hela lite grovt. Det var dock inget brandtal vilket märktes pÃ¥ applÃ¥derna som var ganska sparsamma, vilket eventuellt kan ha att göra med att attentaten i London fortfarande har en dämpande effekt pÃ¥ bÃ¥de talare och Ã¥hörare.

Idag blev det en del förändringar på grund av terrordåden i London. Folkpartiet valde att lägga inrikespolitiken på hyllan och fokuserade helt och hållet på problematiken kring terror och terrorism. Detta gjorde också att talaren, Lars Leijonborg inte hade haft någon längre tid till att förbereda/läsa in sig på det nya talet, vilket till största delen verkade komma från hjärtat. Publikmassan var glesare än gårdagen jag skulle uppskatta den till 350-400 personer. Vädret var något varmare och näst intill vindstilla, med andra ord onödigt fint och onödigt varmt. Talet varade i knappt 30 minuter.

På grund av omständigheterna kanske det inte ger så mycket att återge talet så detaljerat, jag väljer istället att återge de viktigaste punkterna i talet. Lars Leijonborg började med att deklarera ett manifest för det öppna samhället och för offren i London samt mot terrorismen. Därefter följde en tyst minut.

Leijonborg började sedan talet med att beskriva den blåögdhet som fortfarande finns i Sverige trots att även vi varit utsatta för attentat, bland annat Baader-Meinhof. Genom att stärka de fattiga länderna kan man förhoppningsvis begränsa terrorismens spridning. Därefter spann Leijonborg vidare på tråden och sa att polisen måste få ökade resurser och utökad makt till exempel genom att det skall bli möjligt att bugga och infiltrera eventuella terroristceller som huserar i Sverige.

Vi måste värna det öppna samhället. Att terrorister får igenom sina krav efter ett attentat är inte bra, sa han och hänvisade till attentaten i Madrid. Därefter bytte Leijonborg spår och berättade att han såg det nödvändigt att förändra arbetet mellan polis och militär. Vi lever i tjugohundratalet, vi har sett New York 2001, Madrid 2004 och nu London 2005, vi måste lägga Ådalen 1931 till handlingarna och låta polisen och militären samarbeta. Som det är nu verkar det finnas beröringsångest mellan militär och poliser fortsatte han.

Kriget mot terrorismen är inte hopplöst, vi kan vinna. Därefter kom en reflektion över hur många svenskar som finns i London och hur anhöriga känner oro. Avslutningen av talet bestod av tre sammanfattande slagordsmeningar:

Kriget mot terrorismen kan vinnas!!
Kriget mot terrorismen måste vinnas!!
Kriget mot terrorismen skall vinnas!!

Direkt efter talet övergick Leijonborg till att ställa ett par korta frågor till Johan Pehrson, ordförande (fp) i riksdagens justitieutskott, om vad partiet gjort för att skärpa kriget mot terrorism, frågorna rörde möjligheten att genomföra de förslag som Leijonborg tagit upp i talet samt vad de gjort hittills bland annat.

Jag tycker att Leijonborg höll ett engagerat tal som flöt på bra trots ett minimalt manus. Visst det var en och annan minnespaus för att samla tankarna och för att han skulle kunna koncentrera sig på de viktigaste punkterna. En och annan felsägning blev det också, men vem skulle inte haft det?? På det hela taget tycker jag att han fick klart godkänt. Någon demonstration angående fastighetspolitiken syntes inte till, vad som var orsaken till detta vet jag ej. Det kan bero på terrordådet eller så är demonstranterna nöjda med Folkpartiets fastighetspolitik.

Innehållet i talet är väl inte så mycket att säga om, det var just inga nyheter på den fronten. Jag stödjer Folkpartiet i uppfattningen om samarbete mellan militär och polis, som jag skrivit om tidigare. Däremot är jag lite tveksam till buggning och infiltrering, här anser jag att det måste finnas säkra kontrollprogram som aktiveras när dessa arbetsmetoder tas i bruk. Annars kan det lätt bli att fler blir avlyssnade än nödvändigt.

I Almedalen idag var det dags för Socialdemokraterna att tala, de har valt att inte lÃ¥ta partiledaren (Göran Persson) att tala det blev istället Marita Ulvskog som fick den äran. Publiken var nÃ¥got glesaren än vid Moderaternas tal jag skulle uppskatta det till 400 ungefär. Vädret var som vanligt kanon!! Ulvskogs tal varade i lite drygt 35 minuter, vilket nog var ganska lagom…jag Ã¥terkommer till det.

marita Ulvskog började med lycka, enligt en undersökning är svenskarna världens lyckligaste folk.Detta tyder pÃ¥ att sossarna mÃ¥ste göra nÃ¥got rätt tyckte hon…för det kunde väl inte bara vara tur?? Hon fortsatte sedan med att klargöra att höga skatter genererar hög tillväxt och att genom att stödja breddutbildning kan vi fÃ¥ fram elitförmÃ¥gor inom olika kompetensomrÃ¥den.

Nästa hÃ¥llpunkt i talet var fattiga familjer och deras förutsättningar, en sÃ¥dan enkel sak som en hundralapp till skolutflykten kan ställa till stora problem för de som redan har dÃ¥ligt med pengar. Detta är ett problem som mÃ¥ste lösas. Det behövs fler vuxna i barnens värld, och vi skall göra förbättringar nu. ”Vi är rastlösa reformister, vi vill mer” avslutade hon detta parti av talet.

Ulvskog fortsatte sedan med att kritisera alliansen, de hade ju faktiskt inget gemensamt alternativ till regeringsförslag vid riksdagsårets utgång. Förra gången borgarna hade makten slutade det med kris och 500% i ränta.

Ulskog kom sedan in pÃ¥ vad arbetarklassen och vad det var för nÃ¥got, om det nu var sÃ¥ att en skeppsredare och en läkare kunde vara arbetsklass (ett slag riktat mot Ebba von Sydows familj) vad skall man dÃ¥ kalla den nya hemhjälpen…det mÃ¥ste bli underklass!

Ulvskog talade vidare om att de abetslösa mÃ¥ste fÃ¥ mer stöd och peppning i sitt arbetsökande. Hon fortsatte med att tala om de olika socialsystemen och menade att det ligger trygghet inbyggt i dessa system som gör att folk vÃ¥gar byta arbete, tar man bort eller försämrar dessa system stagnerar arbetsmarknaden. Reinfeldt sa igÃ¥r att ”det mÃ¥ste bli en större skillnad” ((ekonomiskt) mellan att arbeta och att vara arbetslös) kan man vara mycket tydligare, undrade Ulvskog.

Socialdemokraternas mÃ¥l är realistiska och vi har en väldig lust att ta den matchen (att genomföra dom) konstaterade Ulvskog. Hon fortsatte sedan med att tala om Kulturpartiet, ”det är värre när ett riktigt parti segrar under falsk flagg” (klart riktat mot Moderaterna).

Marita Ulvskog gick sedan över till att tala om valet, där hon meddelade att alla socialdemokratiska riksdagspolitiker skal ut och besöka Sveriges samtliga 298 kommuner. Förhoppningsvis hinner vi med Täby, där klanen reinfeldt regerar. Sedan beskrev hon situationen i Täby som ligger i topp när det gäller privatisering av för detta offentliga vård- och omsorgsanläggningar.

Moderaterna vill ge mer till kultur, skola och liknande men de glömmer notan! ansåg Ulvskog. Sossarna skall öka utbildningssatsningarna, äldst och ygnst skall stå överst på listan.

Avslutningsvis knöt hon an till en metafor i början om humlan som flyger trots att den egentligen inte kan det…men ingen har talat om det för den. ”Humlan flyger, lÃ¥t den fortsätta göra det!!!” Efter detta dundrade applÃ¥derna som om folket väntade sig ett dakapo, men Ulvskog ursäktade sig med att hon hade inget extranummer förberett.

Jag har inte hört så många tal av Ulvskog, men jag tyckte att detta var lite tråkigt i anslaget. Hon talade på utan några längre pauser, applåderna var relativt få, trots att hela framkanten av scenen var befäst av ssu:are som drog igång applåder när tillfälle gavs. Detta irriterade mig lite, dessutom gav det intryck av att Ulvskog ville ha en barriär mellan sig och folket. Det fanns även vakter uppe på scenen, det är möjligt att de andra talarna också haft det, men det märktes inte på samma sätt, dessutom var det extra många från säpo ute i publiken. Jag tyckte att talet var lite märkligt, hon pekade på alla svagheter i Sverige, jag funderade över hhur detkommer sig att sossarna nu skall förändra detta när dom haft makten så länge. Jag saknade också mer konkreta förslag om vad Socialdemokraterna tänker göra för att förändra situationen i Sverige. Jag fick känslan av att talet till stora delar gick ut på att peka på Moderaternas (och alliansens) svagheter och sedan säga att sossarna skall göra det bättre.

Det var i en mer än fullsatt sal i högskolan som 65-70 personer samlats för att lyssna pÃ¥ Per Schlingmann, Dick Erixon, Fredrick Federley, Rosmarie ”Chadie” Södergren, Ursula Berge och Ali Esbati.

MÃ¥nga bloggare hade samlats ocksÃ¥ men endast ett fÃ¥tal hade med sig dator och skrev under tiden. Själv valdee jag att inte släpa med datorn eftersom jag skulle iväg pÃ¥ flera andra grejer och antagligen inte skulle hinna skriva nÃ¥got mellan dessa. HuvudfrÃ¥gan i debbaten var ”Kommer bloggarna att pÃ¥verka valet 06?”

Debatten började med en definition av bloggar, några (Per, Ursula och Fredrick) ansåg att de kommer nog inte att få så stor roll. Chadie berättade att LO kommer att sätta upp en hemsida med samlade bloggar som skall fungera som ett förvalsforum. Ali konstaterade att fördelningen är sned, till högerns fördel, samtidigt som han ansåg att en del av de som kommenterar i hans blogg har en väldigt extrem världsuppfattning. Dick tände till här och menade att det var väsentligt att alla nya åsikter kom fram, om de sedan var till höger eller vänster spelade inte såstor roll. Chadie påpekade att det är långt ifrån alla som skriver politisk, många bloggar handlar om något annat men har en del samhällsdebatter/politiska åsikter invävt i inläggen.

Diskussionen fortsatte sedan med att diskutera vem som bloggar och om vad och varför. Jag väljer här att hoppa över alla snirklingar fram och tillbaka och dyker ner på de, som jag tycker intressanta åsikterna. Chadie tyckte det skulle vara intressant om vi fick några granskande bloggar. Dick höll med men pekade på att media måste uppmärksamma bloggarna för att det skall få liknande effekter som i USA. Per varnade för att bloggar som spred ut vad som sagts utanför intervjun/debatterna kan vara farligt, han syftade här på Viggos blogg utan att säga det rakt ut.

Ali och Chadie framhöll att om bloggarna skall kunna göra någon skillnad så sker det initialt genom att peka på felet och sedan måste andra media hjälpa till att drivafrågan till ett avgörande. Frågan om anonyma bloggar var uppe också, de flesta verkade tycka att det var okej om det fanns en godtagbar anledning, även om några menade att det kan bli märkligt om någon framför en massa skruvade åsikter och inte står för det med sitt riktiga namn.

Avslutningsvis trodde de flesta att bloggarna kommer nog inte att ta samma plats som i USA, eftersom Sverige har en helt annan öppenhet och annat debattklimat. Men bloggarna kommer att kunna fungera som komunikationskanal i personvalskampanjer och som alternativa diskussionsplatser för de som inte kan/vill få sin artiklar/åsikter publicerade i dagsidningar och dylikt.

Jag tycker pÃ¥ det stora hela att det var en bra debatt, även om jag personligen kunde varit utan frÃ¥gan om vad en blogg är…men det gjorde inte sÃ¥ mycket. Jag är själv av Ã¥sikten att skall bloggarna kunna fÃ¥ samma makt som i USA mÃ¥ste vi granska och undersöka mera, nu kommenteras mest redan publicerade artiklar/nyheter/pressmeddelanden. För att detta skall lyckas mÃ¥ste man vara väl insatt i frÃ¥gorna, detta skulle kunna gÃ¥ om bloggarna bildade ett nätverk där varje person tittade pÃ¥ valkampanjen ur sitt perspektiv och sedan förde samman dessa Ã¥sikter med de andra bloggarna i nätverket. FrÃ¥gan är om det är rimligt, troligen kommer ingen stor skandal/bluff/missinformation att avslöjas, skaulle det finnas felaktigheter brukar ”vanliga, klaaiska” media vara snabba pÃ¥ att hitta dessa.

HUr som helst var det trevligt, lite för kort och jag saknade frågestunden efter. Men man fick se några av de personer som man läst deras bloggar vilket alltid är kul!!!

Moderaterna har precis som alla andra (utom socialdemokraterna) valt partiledaren/sprÃ¥kröret till talare, alltsÃ¥ Fredrik Reinfeldt. Publiken var den hittills största, jag frÃ¥ga tvÃ¥ olika poliser men den ena sa att han varit pÃ¥ en annan (radio-)kanal och den andre visste inte…sÃ¥ jag fÃ¥r dra till med en uppskattning själv, trots min begränsade förmÃ¥ga i publikberäkning… 400-450 säger vi…ungefär… Vädrat var ungefär som gÃ¥rdagen, lite drygt tjugo grader och en lätt bris…perfekt med andra ord. Fredrik Reinfeldt talade i 35 minuter vilket var ganska lagom, det kunde möjligtvis vara lite längre.

Fredrik Reinfeldt började med att tala om frihet och vad olika det begreppet uppfattas utifrån vem som tolkar det. Varje människa tolkar det på sitt sätt. Han berättade sedan att han skulle ta oss med på en resa genom Sverige där han skulle berätta vad han sett. Första stoppet var sjukvården där han hade mött en lantbrukare med benbrott. Summan av det hela blev att Reinfeldt kunde konstatera att vårdköerna är för långa samt att toppstyrningen av vården inte är någon bra lösning. Moderaterna vill privatisera vården och kontrollera resultatet med hjälp av nya mätpunkter.

Skolan fick ett besök, där kunde Reinfeldt konstatera att det behövdes ökade resurser och enklare styrning av skolorna för att tydliggöra syfte och mål. Sossarnas, Vänsterns och Miljöpartiets förslag om stopplag var inte bra tycket Reinfeldt.

Jobben var nästa punkt i talet, Reinfeldt hade besökt arbetsförmedlingen i Ljungby. Han illustrerade sedan det Socialdemokratiska sättet att redovisa antalet arbetslösa, de var här lite drygt 400 stycken. Med detta besked skulle sossarna vara nöjda och gått därifrån enligt Reinfeldt. Han frågade dock om det inte fanns fler som var på praktik och liknande. Jo, fick han till svar ett par hundra i arbetsmarknadstekniska åtgärder fanns det, och långtidsjukskrivna och förtidspensionerade. Sammanlagt var detta drygt 1.500 personer. Att sossarna når arbetslöshetsmålet råder ingen tvekan om, men är det bra så?? (med tanke på hur dom gjort det).

Fyra mål räknades upp för att förbättra arbetsmarknaden
1. Det skall löna sig att arbeta
2. Det skall vara en större skillnad (i pengar) mellan att arbeta och vara arbetslös
3. Företagrna måste få underlättnader.

Det skall ske genom stöd till de sämst ställda, ökat stöd till arbetsförmedlingarna och att arbetsförmedlarna arbetar närmare företagarna. Det skall vara möjligt att med rimliga kostnader anställa personal och det skall löna sig att behålla företaget i Sverige.

Nästa nedslag i Sverige skedde i en förort, han mötte ett brottsoffer som vittnat. Nu ångrade sig brottsoffret eftersom gärningsmannen var fri och inte riktigt tillfreds med att någon vittnat mot honom. I dessa personers verklighet undviker man polisen och bygger istället nätverk där man söker en starkare person som kan hålla tillbaka eventuella vedergällningar. Här menade Reinfeldt att ökade resurser måste tillföras få att få bort den alternativa strukturen som lever parallellt med Sveriges lagar. En enklare och tydligare styrning av verksamheten behövs inom detta område. Som det är nu förväntas vi (folket) att agera lagupphållare, det är inte bra poliser måste finnas och synas, samtidigt skall gärningsmän hjälpas bort från kretsarna i det kriminella umgänget.

Mot slutet kritiserade Reinfeldt regeringen och stödpartierna samtidigt som han framhåll att han var stolt över att kunna säga att en röst på honom är också en röst på de andra i alliansen. Han jämförde umgänget mellan allliansen och mellan stödpartierna och sossarna. De träffas inte, de ställer ultimatum, de kräver saker för att kunna överväga ett samarbete, men framförallt de gillar inte varandra. Vi (alliansen) träffas och pratar med varandra, vi diskuterar och kommer överrens och framförallt vi gillar varandra!! Tur att det finns alternativ för Sverige!!!

Detta var avslutningen pÃ¥ talet som ocksÃ¥ fick de klart starkaste applÃ¥derna. Talet var upplagt lite som ett fyrverkeri lugnt och fint i början sedan lite intensivare och avslutades med ett riktigt blixtrande crescendo. Fredrik Reinfeldt gav ett avslappnatoch lugnt intryck han verkade trygg, trots det var applÃ¥derna inte speciellt mÃ¥nga eller kraftiga, förrän pÃ¥ slutet. NÃ¥got som jag tyckte var anmärkningsvärt var att han nämnde bara ”alliansen” (ordet) tvÃ¥ gÃ¥nger, Hägglund talade mycket mer om alliansen och nämnde ordet oftare, jag trodde att det skulle bli lite av ett mantra hos allianstalarna. Talarstolen var idag utbytt mot ett genomskinligt podium, vitsen vet jag inte riktigt men man sÃ¥g hela Fredrik och det kanske var ett sätt att visa att han inte gömmer sig bakom nÃ¥got…vad vet jag??

UPPDATERING 2005-07-05 21:41
De demonstranter som vid de tidigare talarna visat sitt missnöje med fastighetspolitiken visade idag att de inte var nöjda med Moderaternas fastighetspolitik heller…

Jag känner en viss oro angÃ¥ende Reinfeldts tal när han säger att det skall löna sig att arbeta. Jag hÃ¥ller till full med om att det är galet när man för mer i arbetslöshetsbidrag än vid ett vanligt arbete, men jag misstänker att vi har olika lösningar pÃ¥ problemet. Jag skulle vilja att det arbetades för att lönenivÃ¥erna stiger men jag misstänker att Moderaterna tar den enklare vägen genom att sänka arbetlöshetsbidraget, det är galet i mina ögon…

Idag var det så Miljöpartiets tur att tala i Almedalen. Lotten hade fallit på Maria Wetterstrand. Publiken uppskattades av polisen till 350, men både polismannen och jag kom fram till att det måste varit fler än gårdagen så ta den siffran med en nypa salt. Själv är jag dålig på att bedöma folkmängd så jag ger ingen egen siffra. Vädret var mycket bra, en svag bris drog in under talet men inget som störde direkt. Wetterstrand talade i 20 minuter vilket var lite snopet att det tog slut så snabbt. Det korta talet kan bero på att Alexander Chamberland, som var förtalare, fick rätt mycket tid och utnyttjade den till ett engagerat tal i gammal klassisk agitatorstil om världsläget i stort och fattigdomen i synnerhet.

Wetterstrand inledde med att beklaga att det inte gick att bada pÃ¥ grund av algblomningen, hon fortsatte med att rada upp en massa upprop som finns till höger och vänster, men hon saknade ett….Östersjöupproret. Hon gick pÃ¥ djupet i frÃ¥gan och kom in pÃ¥ fisket, ”fiska mindre för att fÃ¥nga mera” var hennes förslag, sedan förklarade hon hur det skulle gÃ¥ till.

Nästa punkt på dagordningen var fattigdomen och snedfördelningen av de ekonomiska resurserna. Hon pekade på den ökade energiåtgången i Kina och Indien allteftersom de går över till västvärldens högkonsumerande livstil som gör att oljan försvinner i allt snabbare takt.

Wetterstrand pekade på Kristdemokraternas förslag om att sänka bensinskatten och gav det tummen ner. Hennes förslag var att sänka skatten på arbetet istället.

VÃ¥rd och omsorg blev nästa punkt i talet, där resurser mÃ¥ste tilföras, den ökade sexualiseringen i samhället var ett problem som belystes. Därefter var det dags att kritisera alliansen, här citerade Wetterstrand sin kollega Peter Eriksson, ”fyra nyanser av grÃ¥tt”.

Avslutningsvis beskrev Wetterstrand hur röstande pÃ¥ andra partier kan hitta ett alternativ i MP om de tycker att det ”vanliga” partiet gjort dÃ¥ligt ifrÃ¥n sig. Här inkluderades samtliga riksdagspartier. Ett av slagorden för kvällen var ”Utan miljöpartiet stannar Sverige”, det var nog där de starkaste applÃ¥derna kom ocksÃ¥.

Även idag fanns det en motdemonstration, de efterlyste en fastighetspolitik hos miljöpartiet. Det verkar som att de kommer att bli ett stÃ¥ende inslag vid talen…vi fÃ¥r se om nÃ¥got parti fÃ¥r godkänt pÃ¥ fastighetspolitiken…jag tvivlar.

Maria Wetterstrand verkade avslappnad och var direkt med pÃ¥ noterna när publiken ville applÃ¥dera. Trots att hon valt talarstol istället för ett högt bord (som Hägglund hade) sÃ¥ gav hon ett ledigt och vant intryck. Jag gillade att hon till största delen förde fram vad partiet ville och undvek nÃ¥got sÃ¥ när pajkastning mot andra partier, även om Kristdemokraterna fick sig en rejäl släng efter gÃ¥rdagens tal. InnehÃ¥llsmässigt var det inga större överraskningar även om jag skulle föredragit dels ett längra tal samt mer pÃ¥ politiken utanför miljöfrÃ¥gorna, men samtidigt sÃ¥ är det deras ämne sÃ¥ det mÃ¥ste betonas…eller…

Här i Almedalen har Kulturpartiet skapat en hel del förvirring…sägs det. Alla verkar tveka om seriösiteten kring partiet. Jag tror att de är mycket seriösa men jag tror inte ett skvatt pÃ¥ att de skall bilda ett parti. Detta är bara ett mycket lyckat marknadsföringstrick eller väl genomförd lobbing…hur man nu ser pÃ¥ det. En sak är säker, dom har lyckats med att skapa ett s(n)urr kring det hela, vilket antagligen ocksÃ¥ är meningen.

Ja så var Politikerveckan igång. Kristdemokraternas Göran Hägglund inledde det hela. Vädret var suveränt, vindstilla och lite över tjugo grader. Mellan 400 och 450 personer hade sökt sig ner till Almedalen för att höra på en koncentrerad Hägglund som talade i ca 40 minuter.

I inledningen gav han ett lite stelt intryck, gick hårt efter manus och körde vid flera tillfällen vidare trots att publiken visade tendens till att börja applådera. Han lugnade sig efter ett tag och försökte läsa samspelet med publiken vilket då blev något bättre. Efter ett tag kom en del skämt, de flesta gick hem men några blev det pinsamt tyst efter, här skall man nog skylla mer på talskrivaren än på Hägglund.

Ämnesmässigt var det inga överraskningar, han började med att tala om energin som skall bli billigare och säkrare samt mer miljövänlig. Därefter talade han om vad alliansen vill åstadkomma, vilket förvånade mig lite, men de kanske behöver varje tillfälle som ges i och med att de inte kan tala tillsammans.

Etiken var nästa punkt där han fokuserade pÃ¥ de svaga och drog paralleller med bland annat Live8. Civilkuragelagen förklarades och familjens möjlighet till att bli den trygghet som behövs togs upp. Därefter fick koalitionen det hett om öronen, MP’s sprÃ¥krör ifrÃ¥gasattes om de inte skulle byta titel till provrör, Peter Erikssons interna och numer öppna brev citerades. Slutligen drog Hägglund i detta avsnitt till med att mÃ¥nga svenskar nog satt nu pÃ¥ verandor och balkonger och sjöng melodin ”Drömmen om Elin”, men det gjorde inte Lars Ohly, han sjöng ”Drömmen om Lenin”.

Sysselsättningsproblemet togs upp, Hägglund vill ha startlagar inte stopplagar. Därefter gled han in på skolan, först skoluniformen och sedan arbetsro i skolan samt utbildning av lärare att lära sig handskas med mobbing, samt att fler vuxna skall in i skolvärlden.

Statens finanser förbryllar Hägglund, nu har Sverige ett överskott men liksväl bibehålls skattetrycket, vilket är galet anser han. Bensinpriset bör sänkas för att främja utvecklingen främst på landsbygden.

Starkaste applåder kom i samband med att Hägglund tog upp fastighetsskatten som han ansåg skall slopas. Här var också en tyst motdemonstration som menade att fastighetsskatterna inte skall tas bort.

Sammantaget gjorde Hägglund bättre ifrÃ¥n sig än vad jag väntat, han stakade sig endast vid ett fÃ¥tal tillfällen och verkade gilla att tala när han väl blev varm i kläderna och kunde justera tempo efter publikens reaktioner. Talet var väl disponerat med en liten övervikt Ã¥t skolpartiet som blev lÃ¥ngt. Det enda jag reagerade pÃ¥ direkt sÃ¥ här var att han ville ha mer miljövänlig energi samtidigt som han vill sänka bensinpriset…men det är väl bara jag som är petig 😉