Situationen i EU har av många beskrivits som en kris. Enligt några kommer uteblivandet av den nya konstitutionen innebära att Eu går i stå och kommer inte kunna utvecklas de närmsat åren. Nu är krisen inte så nära som många tycks tro eller vill få oss att tro.

För det första står det i utkastet till fördraget om konstitutionen att

”Om fyra femtedelar av medlemsstaterna ratificerat fördraget om upprättande av konstitutionen inom en period pÃ¥ tvÃ¥ Ã¥r efter undertecknandet av detta fördrag och en eller flera medlemsstater stött pÃ¥ problem med att ratificera detta, ska Europeiska rÃ¥det ta upp frÃ¥gan”.

Detta innebär att Europeiska rådet har en möjlighet att antingen häva de utslag som är negativa till konstitutionen och se till att den träder i kraft i alla fall. Ett annat, snällare och mer demokratiskt alternativ, är att modifiera konstitutionen enligt de negativt inställda länderna önskemål.

Men det finns även en annan möjligthet, alla medlemsländer har fram till den den 1 november 2006 på sig att ratificera fördraget. Detta innebär i praktiken att t.ex. Frankrike kan lägga in en högre växel och informera om konstitutionen för att vända opinionen och därefter genomföra en ny folkomröstning. Detta scenario är dock något långsökt, det är mer troligt att beslutet flyttas över till parlamentet och att det med stöd av av folkopionen har vänt röstar igenom det nya fördraget.

Säga vad man vill om Persson, men ur EU-perspektiv var det klart smart att se till att den nya konstitutionen ratificeras innan valet. På så sätt blir det ingen valfråga och det blir heller inte möjligt för svenskarna att rösta med fötterna, d.v.s. lägga sin röst på de partier som motsätter sig den nya konstitutionen. Vad som behövs är en större debatt om vad vill skall ha EU till, vilka visioner politikerna har och en diskussionen med folket vad vi förväntar oss av EU.

Som jag ser det är det fortfarande fullt möjligt att det nya fördraget kommer att träda i kraft, det finns mÃ¥nga ”kryphÃ¥l” som gör det möjligt att fÃ¥ igenom fördraget.