Det sägs att ett miljöombyte kan göra gott ibland. Om man tittar på omplaceringen av statliga verk till följd av militärens nedläggning verkar det inte stämma. Verken vill inte flytta ut på landet och de friställda militärerna vill till stor del inte heller flytta. I bägge fallen så är det familjerelationer och de sociala nätverken som sägs vara den personalens grund till oviljan.

Jag läste följande pressmeddelande idag:

Pressmeddelande
12 maj 2005
Utrikesdepartementet

Ny ambassadör i Reykjavik

Regeringen har idag utsett ambassadören i Buenos Aires, Madeleine Ströje-Wilkens, till nytt sändebud i Reykjavik, Island.

Hon har tidigare varit ambassadör i Santiago de Chile och tjänstgjort i New York och Nairobi.

Ströje-Wilkens tillträder i Reykjavik hösten 2005.

Snacka om miljöombyte, det är ju två helt skilda världar. Från värme, överbefolkning och del av en stor kontinent, till en kall, normal eller glesbefolkad ö. I denna flytt får nog det sociala nätverken sig en rejäl knäck. Jag blir ändå lite avundsjuk, både Island och Argentina (och egentligen hela Sydamerika) är länder jag gärna skulle åka till. Och varför inte jobba där ett tag, när man ändå är på plats, man lär känna landet bättre då.