GĂŒnther Fliesenburgh ger sin syn – i kortversion – pĂ„ verkligheten.

Välkommen.

2005-02-26

Lur-kultur

av kl. 11:57. Arkiverad under Generellt

PÄ senaste tiden har jag funderat lite över hur man beter sig i telefon. En kompis ringde mig hÀromdagen och jag svarade som vanligt
-GĂŒnther…
-Tjena, det Àr L
-Tjena, hur Àr lÀget?
-Jovars, har det lite trist…
-Jaha, vadÄda?
-Äh, pluggandet..du vet….
-Jo…
-Du lĂ€t överraskad nĂ€r du svarade….
-JasÄ?!?
-Ja, ungefĂ€r som….va ringer nĂ„gon till mig….
-Jaha, hur skall jag svara dĂ„….
-Njae, jag vet inte…..

Sedan rann samtalet ut….men jag har forskat lite i detta, en del svarar med sitt telefonnummer, men dĂ„ mĂ„ste uppringaren tĂ€nka efter om det var rĂ€tt nummer. Andra svarar helt enkelt ”HallĂ„?!”, det Ă€r nĂ„got konfunderat i mitt tycke. Den tredje varianten Ă€r att lyfta pĂ„ luren och invĂ€nta att uppringaren sĂ€ger nĂ„got, vilket Ă€r nĂ„got mĂ€rkligt tycker jag. SjĂ€lv svarar jag med mitt namn, det rĂ€cker tycker jag. Jag tror att min kamrat tyckte att det skulle vara ett kĂ€ckt ”Hej, det Ă€r GĂŒnther” eller nĂ„got liknande. Men det blir lite för lĂ„ngt tycker jag…men jag vet inte. Hur skall man svara egentligen??

Det hĂ€r med lurkultur Ă€r mĂ€rkligt, pĂ„ senaste tiden har mĂ„nga callcenters ringt till mig. Eftersom jag numer fĂ„r en del viktiga samtal hem har jag för vana att invĂ€nta lite vad dom sĂ€ger ifall det Ă€r nĂ„got arbetsrelaterat. NĂ€r jag konstaterat att det Ă€r nĂ„got företag som valt just mig för att erbjuda deras fantastiska produkt till ett makalöst billigt pris brukar jag numera svara ”Nej tack!”. Döm om min förvĂ„ning nĂ€r jag mĂ„ste upprepa det tre- fyra gĂ„nger innan dom sĂ€ger ”Du Ă€r alltsĂ„ inte intresserad?”. Mitt gamla knep var att sĂ€ga ”JasĂ„, ni ringer igen. Ni ringde ju för ett par dagar sedan”. Detta har varje gĂ„ng resulterat i ett snabbt avslut dĂ€r dom ber om ursĂ€kt och tackar för sig!! Jag funderar pĂ„ en del andra fula trick, t.ex. nĂ€r dom frĂ„gar ”Är det GĂŒnther jag talar med?” ”NĂ€, vĂ€nta lite skall jag se om jag hittar honom.” DĂ€refter lĂ€gger man ifrĂ„n sig luren och Ă„tergĂ„r till det man gjorde innan. Efter fem – tio minuter kollar man om dom Ă€r kvar och förklara att han mĂ„ste ha gott ut…

En kommentar to “Lur-kultur”

  1. Monica Skriver:

    Har ocksĂ„ tĂ€nkt pĂ„ lurkultur. RĂ€tt sjĂ€lvklart eftersom jag jobbat som telefonist, men Ă€ven i privatlivet. Jag har OFTA fĂ„tt höra att jag lĂ„ter sur i telefonen. Jag Ă€r inte den kvittrande typen helt enkelt. Och jag röstar pĂ„ att man svarar med namnet. TelefonförsĂ€ljare lĂ€gger jag bara pĂ„ luren i örat pĂ„. Jag Ă€r nog BÅDE sur och otrevlig…

[bloggen sponsras av Reecoy Entertainment.]

Bloginfo. Denna blogg förs av Günther Fliesenburgh. Innehållet speglar Fliesenburghs personliga åsikter och är inte nödvändigtvis sammanfallande med Reecoy Entertainments åsikter.

Interna länkar:

Senaste kommentarerna:

Kategorier:

Sök på bloggen:

Arkiv:

september 2018
M T O T F L S
« Dec    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Meta:

Günther har även en sidoblogg med lite längre inlägg
Günther's Betraktelser

Favoritbloggar:

guntherannonser - Reecoy Entertainment

Bloggen har 903 inlägg och 1,400 kommentarer,
fördelade på kategorier.
Sidan laddades på 0.000 sekunder.