Idag var det Centerpartiets tur att inta Almedalen. Även de hade förändrat programmet och talet till föjld av händelserna i London. Publikanströmninging var inte sÃ¥ kraftig, lite drygt 300 personer enligt min amatörmässiga uppfattning. Som tur var har det äntligen blivit lite kyligare tack var en mycket lätt nordlig bris som pressade ner temperaturen till 22-24 grader. Maud Olofssons tal var ungefär 30 minuter lÃ¥ngt, men först ut var gotlandssonen Lars Thomsson. Han ägnade först en tanke Ã¥t det som hänt i London och läste upp en hälsning ”frÃ¥n en ö till en annan”. Därefter sa han att han tänkte säga det som planerat redan innan terrordÃ¥det eftersom det vore att spela med terroristerna att ändra sig efter händelserna. Thomsson talade om Gotlands utveckling och drog en parallell mellan färjetrafikens hastighet och utvecklingshastigheten pÃ¥ Gotland. Ju snabbare färja vi fÃ¥tt desto snabbare utveckling har vi fÃ¥tt pÃ¥ ön, konstaterade han. Just nu upphandlas trafiken för en ny period och ansökningsunderlaget gör det möjligt att sätta in lÃ¥ngsammare färjor, vilket är ett orosmoment för oss gotlänningar. Avslutningen blev i form av ett kampupprop ”Rör inte vÃ¥r snabbfärja!!”.

När så Maud Olofsson började tala utgick hon från terrorattackerna och hade en filosofisk utläggning kring de drabbade och hur deras förutsättningar har förändrats i ett enda slag. Hon fortsatte med att konstatera att terrorismen kan inte besegras med det slutna samhällets metoder, exempelvis genom kontroller och hemliga möten. Istället skall man steg för steg rycka undan grogrunden för terrorismen. Olofsson fortsatte sedan med att attentaten i London var extra barbariska eftersom G8-mötet skulle hjälpade fattiga länderna. Det är inte de fattigas fel att de är fattiga, och det är inte de outbildades fel att de är outbildade. Detta är en uppgift för en ny regering att ändra på, sa Olofsson.

Den könshandel och knarkförsäljning som sker ger ofta pengar till Al-Qaida och mÃ¥ste därför hindras. Olofsson konstaterade ”Vi kommer aalltid att segra över fanatism och extremism!” Därefter gick talet över till att behandla FN och dess funktion. Hon förklarade att vetorätten i säkerhetsrÃ¥det är ett problem, att arbetet i organisationen skall bygga pÃ¥ diplomati, förhandlingar och samarbete. Vidare konstaterade hon att FN stÃ¥r och faller med medlemstaterna, här mÃ¥ste USA in i arbetet igen.

Efter detta gled talet kort in pÃ¥ EU, vi skall bejaka gemensamt beslutstagande i EU anser Olofsson. Det finns ett behov av värdediskussion fortsatte hon. Nu gled talet in i ett parti som Maud Olofsson kallade ”Drömmen om vad Sverige skulle kunna vara”. I detta parti mÃ¥lade Olofsson upp en bild av hur hon ville att Sverige skulle se ut. Det innefattade bland annat ett tryggare och öppnare samhälle. Möjligheten för varje medborgare att själv välja vilken förskola eller vilket daghem man vill ha sina barn i. Möjligheten för vÃ¥rdtagare att välja var och när vÃ¥rden skall ske. Samt att kunna välja vilken skola barnen skall gÃ¥ i. Detta kallade Olofsson ”köksbordsdemokrati”, och syftade pÃ¥ att var och en själv vet bäst vad man har behov av, det skall inte bestämmas av nÃ¥gon annan. Man skall inte vara fri frÃ¥n ansvar, det är fint att ta ansvar, fortsatte hon.

Härefter fortsatte Olofsson helt kort med att drömma om att företagare skall få lyckas, det skall vara okej att tjäna pengar (ett klart slag mot jantelagen). Vi skall kunna känna trygghet både i Sverige och utomlands. Den som kränker skall dömmas och den kränkta skall få upprättelse. Olofsson fortsatte sin dröm med att Sverige skulle vara en ledstjärna när det gäller miljövård.

Därefter vände sig Maud Olofsson mot de demonstranter som i stort settt dagligen funnits i anslutning till talen och demonstrerat för flyktingamnesti och tackade dessa för att hjälpa till i arbetet. Olofsson sammanfattade sin dröm om att detta skulle vara ett tryggare, grönare och företagsammare Sverige, som ocksÃ¥ skulle vara mer öppet än idag. Hon avslutade detta parti med frasen ”Ett Sverige som kan bättre”.

Sista punkten i talet behandlade alliansen, vi berättar vad vi vill innan väljarna skall lägga sin röst. Nästa september skall vi stå och längta efter att få springa till valurnorna och lägga rösten.

PÃ¥ det hela taget tycker jag att det var ett ganska bra tal. Jag har dock vissa betänkligheter inför hennes dröm, det ordvalet är lite olyckligt. Jag hörde direkt efter talet nÃ¥gra som kommenterade med orden ”drömma gÃ¥r ju men man skall genomföra det ocksÃ¥”. Förutom denna koppling kan man dra paralleller med Martin Luther King:s legendariska ”I have a dream”-tal, vilket skulle vara olyckligt eftersom Olofssons tal varken ideologiskt eller retoriskt nÃ¥r i närheten av dessa höjder.

InnehÃ¥llsmässigt fick jag en känsla av att företagaren fick en väldigt framträdande plats, en känsla som jag trodde skulle komma under Moderaternas tal inte Centern. Detta kan bero pÃ¥ att alla lantbrukare driver egna rörelser och att Centern fortfarande vill markera att den gamla profilen finns kvar vid sidan av ett nyare ”grönare” Centerparti. I övrigt lÃ¥g budskapen ganska nära de övriga i alliansen tycker jag, om man ser det hela lite grovt. Det var dock inget brandtal vilket märktes pÃ¥ applÃ¥derna som var ganska sparsamma, vilket eventuellt kan ha att göra med att attentaten i London fortfarande har en dämpande effekt pÃ¥ bÃ¥de talare och Ã¥hörare.