Jaha, det är väl dags att skriva nÃ¥got igen här 😉 (sÃ¥ ni vet att jag lever… om nÃ¥n undrar).
Stockholmsveckan är över och Stureplansfolket drar sig sakta tillbaka, det har väl varit ungefär som vanligt, en massa brÃ¥k pÃ¥ stan och vÃ¥ldtäkter. Det är trist att det skall vara sÃ¥, nu är det väl kanske inte just sturefolket som är orsaken till detta utan svansen av drägg som rider pÃ¥ ”prestigen” kring stureplansgänget. Jag har inte följt veckan sÃ¥ där jättenoga men jag har av bilder frÃ¥n evenemangen konstaterat att det gÃ¥r utför med veckan, det verkar spenderas mindre med pengar, billigare champagne sprutas och det är kortare sejourer pÃ¥ de olika inneställena. Har överklassen börjat bli fattig?? (För dom kan väl inte bli smartare och börjat satsa pengar pÃ¥ mer väsentliga saker??) När jag sett bilderna med champagnesprutandet sÃ¥ kom jag att tänka pÃ¥ att man som litet barn tyckte att det var jätteskoj att springa genom/över vattenspridaren när den var igÃ¥ng och fÃ¥ sig en kalldusch dom där hetaste dagarna, det kanske är barnasinnet som driver dom att spruta skumpa. Själv fundrade jag pÃ¥ att organisera en Pommacdusch, men la ner den tanken…

Nog gnällt om detta, nu skall jag gnälla om nÃ¥got annat. Jag har varit pÃ¥ fjällvandring. Ett av stoppen var vid LÃ¥ktatjÃ¥kko fjällstation (Sveriges högst belägna fjällstation, 1228 meter över havet). Vid besöket Ã¥t vi vÃ¥fflor, dom är berömda för att ha goda vÃ¥fflor, och visst var vÃ¥fflorna jättegoda, sÃ¥ pass goda att jag efter hemkomsten bestämde mig för att grädda lite vÃ¥fflor hemma, men det blir liksom aldrig detsamma igen… SÃ¥ nästa gÃ¥ng jag vill ha goda vÃ¥fflor är det bara att pallra sig upp till LÃ¥ktatjÃ¥kko igen… och när man ändÃ¥ är där kan man ju testa att sova över, dom skall enligt ryktena ha mycket god mat och sÃ¥ finns det en bar med ett superbt sortiment av whisky, tre olika varianter av Mackmyra samt Lagavulin och Laphroaigh bland annat, sÃ¥ ta en tur upp till LÃ¥ktatjÃ¥kko och hälsa pÃ¥ hos Per och de andra som jobbar där, det är det väl värt… men betänk baksidan som jag beskrev innan här med vÃ¥fflorna… whiskyn är ju den samma som säljs pÃ¥ systemet sÃ¥ den kan du ganska säkert pröva… även om den antagligen är lite godare pÃ¥ 1228 m.ö.h. 🙂

Det ryktas om att vi har fÃ¥tt en lokal variant av rondellhund här pÃ¥ kobben, lokalblaskan rapporterade att ett rondellamm siktats pÃ¥ söder i Visby… vi fÃ¥r se om det blir nÃ¥gon ny trend. Personligen tycker jag det är lite sent, rondellhundar var väl poppis för typ tvÃ¥ Ã¥r sedan… Samma lokalblaska hade en annons där en person sÃ¥lde en ”vakstege”. Ovetande om vad vakstege är för nÃ¥got tyckte jag att det var lite märkligt att sälja en sÃ¥dan mitt i sommaren, men med dessa vintrar, kan jag förstÃ¥ tilltaget att sälja pÃ¥ sommaren. Efter att sökt lite pÃ¥ nätet förstod jag att en vakstege inte är en stege som man har i en isvak utan en stege som är en ersättning av jakttorn. En enklare och mer mobil variant att fÃ¥ lite höjd när man skall jaga. Det verkar vara speciellt populärt att använda vid jakt pÃ¥ storvilt… jag förstÃ¥r att han vill sälja, Gotland är ju inte direkt känt för att ha fina älg- och björnmarker 😉

Nä nu skall jag fortsätta lata mig och planera mitt besök pÃ¥ Gotska sandön…

Läser pÃ¥ EUobserver att det nu är nära till ett avtal mellan EU och USA som innebär att man skall kunna utbyta information om datatrafik gällande bland annat korttransaktioner, resehistorik och surfvanor. Personlig information skall inte användas stÃ¥r det… Min frÃ¥ga är dÃ¥ om inte de tre tidigare nämda sakerna är personliga… Jag drar i alla fall den slutsatsen att FRA-lagen drevs igenom för att legitimera eventuella utbyten mellan Sverige/EU och USA nu när den här typen av aktiviteter blir alltmer offentlig. Jag hÃ¥ller dock fast vid min tidigare synpunkt att jag tror att detta är bara  en del av spaning/informationsinhämtning som pÃ¥gÃ¥r.

Det har varit mycket snack om ”FRA-lagen”, jag hade frÃ¥n början bestämt mig för att inte ta upp den men nu tvingas jag göra pÃ¥ grund av allt tjafs och alla svarta moln runt den.

För att få ett perspektiv på denna lag måste vi backa i tiden och se när den initierades. Det skedde på Bodströms tid (med sossarna i regeringen). Bodström hann dock inte driva igenom den så den gick över till borgarna vid efter valet. Många borgliga partiet står för individens frihet och rätt att själv välja sin utveckling, väg och säkerhet i olika former. Ändå driver de igenom en lag som i debatterna speglas som kränkade mot individen. Slutsatsen måste då bli att det finns en annan faktor som trycker på. Denna faktor stavas USA (eller CIA närmare bestämt).

Jag tror för min del att FRA-lagen inte spelar någon större roll för oss vanliga medborgare av flera skäl. Allt som publiceras på webben finns redan sparade i flera olika arkiv, det finns ett offentligt svenskt arkiv som sparar svenska sidor och det finns olika arkivsajter på nätet som samlar versioner av sajter på nätet. Det finns med stor sannolikhet inofficiella arkiv som sparar annan kommunikation till exempel epost och ljudtransporter. Det innebär att allt finns redan åtkomligt för den som eventuellt vill komma åt det.

Om man tittar pÃ¥ det ur FRA’s perspektiv kan man främst konstatera tvÃ¥ saker. FRA har tydligt markerat att man genom trettio Ã¥rs arbete har en spetskompetens i att sortera ut det man är intresserad av, det innebär att de har sedan internet blev allmänt har även FRA bedrivit arbete (spaning/inhämtning) pÃ¥ nätet. Det handlar alltsÃ¥ om en legitimering av en redan pÃ¥gÃ¥ende företeelse. Hade inte lagen tagits hade arbetet fortsatt ändÃ¥, det mÃ¥ste den göra för Sveriges säkerhet (enligt FRA). Den andra anledning till att gemene man inte behöver oroa sig alltför mycket, är att med sÃ¥ mycket post som strömmar genom nätet idag (bÃ¥de förväntad och oförväntad (egensänd och spam)) sÃ¥ skulle FRA snabbt hamna i ett hav av oväsentlig information som skulle orsaka en totalhaverering i deras arbete.

Om vi sedan applicerar regeringen syn pÃ¥ denna lag kan vi konstatera att lagen initierades av en socialdemokratisk regering och drevs igen om av den borgerliga alliansen. Borgarna satte sig emot Bodströms förslag när han la fram det, nu när de hamnat i regeringsställning har de efter lite tumult i leden ändÃ¥ drivit igenom den. Det pekar pÃ¥ att det finns ett yttre syfte till att lagen tagits. Eftersom Sverige (officiellt) inte är med i NATO kan vi inte ta del av deras informationsbanker hur som helst. För att kunna ha ett utbyte behöver vi nÃ¥got att byta tjänster med, därför behövs lagen. Nu skall vi minnas att lagen sanktionerar en del av FRA’s verksamhet. Vi mÃ¥ste ändÃ¥ ha i minnet att en del i framgÃ¥ngsrik signalspaning och informationsinhämtning är att de som utsätts för bevakning inte vet om det, alltsÃ¥ finns det redan nu verksamheter inom FRA eller andra organisationer som ”regeringen inte känner till men kan dra fördelar av” som nu arbetar i det mörka. Detta kan vi sanktioner genom att titta bakÃ¥t i tiden till exempelvis IB-affären (där en för allmänheten mörklagd operation genomlystes av journalister).

För övrigt har många pekat på att även ”inrikes” epost kan gå över landsgränsen för att sedan komma tillbaka till Sverige (och skulle på det sättet bli föremål för möjlig granskning). Vad dessa personer inte verkar tänka på är att andra länder bedriver signalspaning/informationsinhämtning, så om deras ebrev passerat gränsen kan detta ebrev vara fall för kontroller av främmande makt. Hur vi än vänder och vrider oss så finns det en hake. Vill man vara lite säkrare på att skicka saker som förblir ovittjade/obetittade skall man antingen förpacka informationen så den blir oläslig för vanliga sökmotorer, till exempel som en bild eller så skickar man det som vanlig post.

Min slutsats är alltsÃ¥ att det spelar ingen större roll om vi har en FRA-lag eller inte, verksamheten fortsätter ändÃ¥ i Sverige och den pÃ¥gÃ¥r även utomlands. Den som använder nätet/telefonen mÃ¥ste vara medveten om att det finns osynliga öron och ögon som kan ta del av det man förmedlar och gör pÃ¥ nätet. Enda sättet att undvika det är att sluta vara pÃ¥ nätet eller att sluta ringa. DÃ¥ kanske Ines Uusman för rätt till slut, att internet är en tillfällig fluga 😉

Jag förstår att det är många som undrar hur det gått med de nattliga konserterna som jag ofrivillgt blivit åhörare av. Jo da, de slutade för en dryg vecka sedan. Vad var det då som orsakade denna kviddevittska aktion, undrar ni säkert. Och jag får väl erkänna att det tog ett tag innan poletten föll ner, men nu kan jag avsölja hemligheten. Det var så här det låg till:

Den lille gynnaren hade upptäckt att det fanns en öppning, en rejäl sÃ¥dan, i den bärande järnbalk som hÃ¥ller upp taket över balkongen, och där tyckte han tydligen att det var perfekt att bygga bo. Jag vet inte om jag hÃ¥ller med men jag var ju inte tillfrÃ¥gad… Hur som helst sÃ¥ har det varit tyst den senaste veckan och det verkar som ungarna är utflugna, jag har inte sett eller hört nÃ¥got frÃ¥n dom i alla fall.

Appropå ungar så överhörde jag en konversation häromveckan när jag spatserade på hamnen. Det var en pappa som fråga sina två barn (4-6 år):
– Vad gör man om man vill gÃ¥ ut pÃ¥ en brygga och inte kan simma och inte har flytväst pÃ¥ sig?
(jag tänkte… ger fasen i att gÃ¥ ut pÃ¥ den)
РMan h̴ller n̴gon vuxen i handen!
Självklart, det är väl sÃ¥n logik som man fÃ¥r när man har barn… hoppas jag…

Det var personalfest i fredagskväll. Jag brukar ha en mycket reserverad inställning till den här typen av sammankomster. Men efter den senaste tidens omvälvningar i arbetet tänkte jag att det kunde inte skada att vara med. Det blev ganska trevligt med en hel del historieberättande, bland annat om hur folk träffas. En kamrat hade en kompis som gått på krogen. Han hade efter ett tag fått följande kommentar av en tjej som närmat sig honom.
-Nu har vi tvÃ¥ vägar att välja pÃ¥… antingen följer du med mig hem pÃ¥ en gÃ¥ng eller sÃ¥ stannar vi här ett tag och gÃ¥r hem till mig sen… 
Han funderade en stund och sa sedan…
-Okej, vi går på en gång.
Det fina i kråksången är att dom är ett par nu!!

Apropå kråksång så läste jag i en tidning att fåglar i staden hörs mer än på landet. Lustigt nog har jag reagerat över detta nu i vår, jag tycker att fåglarna i stan låter betydligt högre än ute på landet. Jag trodde det berodde på att stadsfåglarna använde mer kraft i sången men enligt undersökningen i tidningen använder fåglarna olika frekvenser. Stadspippiarna använder en högre frekvens som tränger igenom ljudmattan som ligger över staden något som lantpippiarna inte behöver på landet.

ApropÃ¥ fÃ¥glar har min balkong tydligen utsetts till den sorgsna ensamma pippins balkong. Klockan tre i natt satte depressionen in i form av en enda vaken fÃ¥gels sorgsna sÃ¥ng. FramÃ¥t femtiden mötte en skata upp och sällskapade i sÃ¥ngen… jag var väl sÃ¥ där glad… men de smÃ¥ liven skall ju fÃ¥ leva dom ocksÃ¥. Jag hÃ¥ller tummarna för att den ensamma fÃ¥geln hittar en partner till i natt sÃ¥ den slipper sjunga pÃ¥ min balkong…

Ja det är pÃ¥ gÃ¥ng…. idag Ã¥t jag min första glass ute i solens sken, det kändes riktigt skönt. Det är skönt att vakna pÃ¥ morgnarna av att rummet sakta fylls av ljus. PÃ¥sken börjar ju idag, jag har förberett genom att köpa pÃ¥skägg och pÃ¥skte… sÃ¥ nu kan pÃ¥sken komma.

Hakke kommenterade ju i inlägget innan om mc-klubbar, jag kom dÃ¥ att tänka pÃ¥ Guardian Angels… nÃ¥gon som minns dom?? Det var ju ett himla stÃ¥hej kring dom för en massa Ã¥r sedan när dom ”tog över” tunnelbanan i New York. Dom var ju pÃ¥ väg att etableras i Sverige, men jag har aldrig sett nÃ¥gra GA:s här…

Läser pÃ¥ DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=751791) att en mc-klubb ertappats med vapen. Dessa vapen visade sig senare vara leksaksvapen. Är det mÃ¥hända dags för mc-gänget att döpa om sig till ”Bambinos”?? (http://www.thefreedictionary.com/bambinos)

För första gången har jag inte glatts av att se vårblommorna spira upp när dom gjorde det för ett par veckor sedan. Troligen för att man inte var riktigt säker på om de skulle klara ett eventuellt bakslag med snö och drivis som resultat. Nu blir det dock mer och mer troligt för varje dag att det inte kommer att bli (i någon längre omfattning i varje fal) vinter med snö. Det är himla trist samtidigt som det ur cykelhänseende varit en bra vinter med lite nederbörd och inte så mycket slask och modd.

NÃ¥got helt annat som brytt min hjärna senaste tiden är att säkerheten hänger runt halsen… När jag gick i skolan var det mÃ¥nga barn som hade sin nyckel hem runt halsen. Det var ens säkerhet som gav tillgÃ¥ng till (förhoppningsvis) trygghet och bas i livet. PÃ¥ jobbet här är det mÃ¥nga som gÃ¥r med passer- och behörighetskort runt halsen, det är tryggheten för att komma in pÃ¥ jobbet och tjäna sitt upphälle… AlltsÃ¥ har inte sÃ¥ mycket förändrats sedan man var barn, tryggheten hänger runt halsen. Själv har jag (och hade inte i skolan heller) nÃ¥got snöre runt halsen. Däremot har jag en id-bricka, sÃ¥ jag tryggt kan förvissa mig om att jag är jag… tryggheten hänger runt halsen…

Det finns mycket att oja sig över denna vecka, bÃ¥de gott och ont…

Här pÃ¥ jobbet rasar precis den stora semleskandalen. NÃ¥gon hade ställt en back med semlor i displaykylen i lunchrummet. Dessa semlor stod där under förmiddagsfikat och lunchen utan att nÃ¥gon rörde dom. Men vid efetrmiddagsfikat drog nÃ¥gra slutsatsen att semlorna nog antingen blivit fellevererade eller överblivna. SÃ¥ledes tog ett par personer var sin semla och mumsade i sig. Strax efter avslutat dÃ¥d marscherade hela chefsgruppen in och högg in pÃ¥ semlorna… utom nÃ¥gra pÃ¥ slutet som blev utan. Den person som beställt semlorna och ställt dom i displaykylen utan nÃ¥gon märkning gick i taket och skickade ett mycket syrligt brev…
Oj oj, jag visste inte att man kunde bli sÃ¥ uppretad av ett par försvunna semlor… Men kanske det värsta av allt är att flera personer pÃ¥ avdelningen frÃ¥gat mig om jag var en av de som ”stal” en semla, min självbild fick sig en ordentlig knäck.

Dagen efter satt jag och Ã¥t lunch dÃ¥ en annan chef kom och satte sig brevid efter ett tag kom vi in pÃ¥ vad jag pysslat med tidigare och vi kom dÃ¥ in pÃ¥ att jag varit discjockey… Jaha, säger chefen… -du har varit en sÃ¥n hippie innan du hamnade här. jag sÃ¥g ut som ett frÃ¥getecken. Ja, forsatte chefen du har ju jobbat som bartender ocksÃ¥ ju… Plötsligt stod det klart för mig varför folk trodde att jag tagit en semla…

Oj oj vad ljust det börjar bli… det är ljust när man cyklar till jobbet och ljust när man cyklar hem pÃ¥ eftermiddagen… härligt… och chefen har uppmanat mig att ta ut friskvÃ¥rdstimmen sÃ¥ nu kan man fÃ¥ nÃ¥gon timme sol varje vecka… oj oj vad bra…

Oj oj vad mycket bra musik det finns pÃ¥ nätet, numer har jag ett usbminne som jag fyller pÃ¥ varje dag och sedan lÃ¥ter skvala i radion under arbetets gÃ¥ng… kanonbra!! (eftersom vi inte fÃ¥r lyssna pÃ¥ radio via nätet… kapacitetsbrist äsger IT-avdelningen, som ocksÃ¥ uppmanat oss att inte ha fönster liggande öppna med onlinetidningarna eftersom det ocksÃ¥ drar ner kapaciteten…) Oj oj…

en flickvän sÃ¥ skulle ju den givna presenten vara ett par blingade öronsnäckor till IPoden. Den norske juveleraren Thomas Heyerdahl har sett till att det finns möjlighet att köpa nÃ¥got som frugan verkligen kommer att uppskatta. Attans synd att man inte har nÃ¥gon att ge den till nu pÃ¥ alla hjärtans dag…

Nu till något helt annat, det är ju semeldag idag. Här ute på kobben har man gjort reklam för saffranssemla, vet inte om det är en lokal raritet eller något som finns på andra sidan havet också. Jag har däremot funderat ut en lokal variant av semla. En saffranssemla med salmbärssylt istället för mandelgegget. Nu skall jag sälja patentet till hugade spekulanter, det kommer garanterat bli en storsäljare nästa år!!!